.

Jag hatar att erkänna att jag är svag, och jag hatar att erkänna att jag behöver hjälp! Jag hatar att känna mig svagare när jag tar emot hjälp, precis som att jag inte klarar mig själv.. För jag vill klara mig själv!
Jag vill inte förlita mig på att nån eller nåt ska finnas där om jag faller, för egentligen finns bara jag för mig. Men ibland går det bara inte framåt alls, och jag måste göra nåt åt det.
Jag bär gärna andras tyngd på mina axlar, men låter ingen hjälpa mig att bära min.
Jag vill inte låta nån bära.